| | Du kanske tänker "Ett boktips om en deckare, vad originellt?!" Men den här svenska författarens verk bryter ett några år gammalt mönster i den svenska deckarutgivningen på en rad punkter.
De utspelar sig inte på västkusten, utan på den helt motsatta sidan av Sverige.
De utspelar sig inte på fastlandet, utan på vår största ö Gotland.
Det är ingen person med stjärn- eller kändisstatus som är huvudperson.
Huvudpersonen är man.
Författarnamnet är ingen pseudonym, så författaren är helt uppenbart man.
Och för att fortsätta prata om att bryta mönster går det inte längre att prata om Håkan Östlundhs deckartrilogi. Efter att ha släppt de tre första med ett års mellanrum, Släke 2004, Dykaren 2005, Terror 2006, utkom han med Blot 2008.
Redan i första delen blir man som läsare bekant både med de speciella förhållanden som råder på ön, och inte minst med huvudpersonen Fredrik Broman. Håkan Östlundh tecknar ett varmt och inkännande porträtt av honom och hans kollegor vid Gotlandspolisen i Visby. Den här bekantskapen utökas och växer till med varje, i och för sig fristående, del. Personligen har jag låtit mig ryckas med så till den grad att Fredrik Broman inte längre för mig framstår som den fiktiva person han egentligen är. Jag anser mig verkligen känna karln efter allt jag fått veta om honom och hur han tänker och är funtad.
Nu är det ju ingen utvecklingsroman, det här, men även den sidan av berättelsen är synnerligen läsvärd. Det är spännande saker som händer på ön, och svårt att släppa böckerna även för korta pauser. Intrigen tätnar mot slutet av varje bok, och upplösningen bjuder alltid på överraskningar.
Jag rekommenderar varmt böckerna även till icke inbitna deckarläsare.
Är du det minsta tveksam men ändå intresserad föreslår jag en kombinerad googling på de båda söktermerna recension och "Håkan Östlundh". I den erhållna träfflistan hittar du många argument för att skaffa dig en egen uppfattning. |
Svar