Vi använder alla så kallade cloud-baserade, eller i svenskt tal moln-baserade lösningar som Google, Facebook, Office365, Netflix, Spotify och för den delen onlinespel. Flera av dessa innebär ”digital disruption”, tjänster som på några år radikalt har omvandlat informationstillgång, social kommunikation, musiklyssning, programanvändande och tv-konsumtion.
Vi talar här om äkta molnbaserad teknik, inte om att programvaran ligger på en server i molnet (typ bibliotekssystemen Sierra, BOOK-IT, KOHA med flera). En äkta molnlösning innebär att nya funktioner kommer alla användare till del, direkt, när de är utvecklade och klara. Det finns hybrider, till exempel samspelar det svenska systemet BOOK-IT med de äkta molnlösningarna eHUB och Elib.
Fördelar med äkta molnlösning
- Ingen lokal maskin eller programvara att ta hand om.
- Ingen dyrbar och omständlig process för uppdateringar
- Enkelt att lägga till fler bibliotek och användare, skalbart.
- Nya funktioner direkt, ingen väntan på ny version.
- Stabilitet och säkerhet. En lösning, kontinuerligt övervakad, i stället för hundratals.
- Kostnadseffektiv utveckling, en programvara att hålla reda på.
- Delningseffektiv. Lösningar, data, konnektivitet (api:er, mikrotjänster) delas av alla.
Nackdelar med äkta molnlösning
En del av ovanstående har ibland nämnts som negativa faktorer. Om till exempel Internet går ner så slutar det fungera för alla användare. Det här kan leverantören lösa. Hur ofta är Google och Facebook nere? En annan ibland nämnd faktor är att biblioteket inte kan välja uppgraderingsdatum. Det går också att lösa för vissa programtillägg då en i så fall väljer själv när en aktuell funktion ska slås på. För annat, som buggar, vill säkert alla ha dem åtgärdade så fort som möjligt.
Bibliotekssystem som äkta molnlösning
I den internationella biblioteksystemutvecklingen finns det för närvarande tre kompletta system som är äkta molnlösningar: Ex Libris Alma, OCLC WorldShare, båda för forskningsbiblioteksmarknaden, samt Axiell Quria, utvecklat för folkbibliotek. OLE, föregångaren till ”open source”-lösningen Folio för forskningsbibliotek, nådde inte riktigt ända fram trots en investering på åtminstone 50-70 miljoner SEK tillika med stöd av Carnegie Mellon-stiftelsen. Vi följer utvecklingen av Folio.
Open Source-system för stora, ständigt föränderliga, nationellt anpassade arbetsflöden
Att investering och därpå löpande utvecklingskostnader för en fullt molnbaserad lösning är mycket hög är också anledningen till att så få leverantörers styrelser har velat investera på den begränsade marknad som biblioteken utgör. På open sourcesidan är utmaningen, förutom att det långsiktiga ansvaret saknas, att utöver egna kostnader för vidareutveckling, test, produktionssättning, drift och support samt utbildning får en räkna med extraordinära personalinsatser. Kostnader som lätt överstiger kommersiella alternativ och därmed minskar utrymmet för service till skattebetalarna. Detta för en produkt, som t ex KOHA, som i Norden inte matchar nuvarande nationellt byggda leverantörslösningar som till exempel BOOK-IT i funktionalitet och effektivitet. Ok, ”good enough” säger vissa men är då en sådan lösning kostnadseffektiv ens på lång sikt? Kommer den att hinna ikapp de kommersiella lösningarna? Frågorna är, tyvärr, irrelevanta.
System för 2030-talet
De lösningar som Koha konkurrerar med är liksom Koha byggda med 1990-talets teknik för 1980-talets biblioteksarbete, det tillgångsorienterade biblioteket för fysiska samlingar. När dessa system initierades var Internet i sin linda och kraven annorlunda. Den digitala världen fanns inte. Det går säkert att skruva till systemen så att de funkar men för att ett bibliotek ska kunna verka i 2020- och 2030-talets digitala värld och arbetssätt så behövs det ett modernt system. Pernille Drost, chef på Kungliga Biblioteket i Köpenhamn uttryckte sig ungefär så här angående systemtjänster: ”Det är inte vår sak att bygga system, vi ska vara duktiga beställare för att kunna ge vår publik bästa möjliga service”. Teknik kan svårligen vara målet för en biblioteksverksamhet, men däremot ett medel, ibland ett väldigt viktigt sådant och då kan den inte vara otillständigt omodern och ineffektiv.
Quria och molnet
Quria är ett äkta molnbaserat bibliotekssystem, vilket innebär kostnadseffektivt samutnyttjande och kostnadskontroll. Allt är tillgängligt via nätet och användaren, biblioteket, behöver inte bekymra sig om drift och underhåll. Inga lokala installationer utom möjligen appar i mobila enheter. Det kan finnas skäl till andra driftsformer men ett äkta molnbaserat system är ett kostnadseffektivt sätt att driva en digital verksamhet, eftersom leverantören uppdaterar en tjänst på en plats.
Quria och öppna system/öppna data
Ett modernt system som Quria är byggt för att biblioteket ska ha tillgång till den data som alltid varit bibliotekets. Det finns en tradition i biblioteksvärlden att dela data, särskilt katalogdata och fjärrlåneinformation. All data ska kunna hanteras av biblioteket. I ”open source” system kan det vara möjligt om man har tillgång till programmerare med särskild kompetens inom den specifika programvaran. Quria har en dedikerad integrationsplattform som underlättar arbetet med integrering, inte bara av data utan även av funktioner, till och av omgivningen. Leverantören, som är beroende av att biblioteken fungerar på bästa sätt, har en stab av personal med kompetens att stödja biblioteket – en garanti för en hållbar lösning över tid.
Quria och länkad metadata
Biblioteken i världen har tagit beslut om förändring av sina katalogsystem (FRBR, RDA …). Tillsammans med en anpassning till den digitala världens önskan om ett Internet där all meta-data kommunicerar via så kallad ”Linked Data”, länkad meta-data, kräver det en full omvandling av bibliotekets datastrukturer, som i Quria. Datastrukturen ska dessutom hantera ”Digital first”, objekt som enbart finns digitalt. Biblioteken ska kunna hantera länkad metadata inklusive koppling till digitala filer som är en del av eller beskriver bibliotekets verksamhet och utbud.
Quria och bibliotekens inkluderande arbete
Folkbibliotekarien faciliterar och möjliggör lokalsamhällets utveckling i läsande, lärande, kreativt skapande och det demokratiska samhället. Detta genom att utveckla bibliotekets fysiska och digitala rum där lokalsamhället erbjuds och skapar utrymme i ett delande av kunskap och erfarenheter.
Bibliotekarien har ett aktivt och förmedlande relationsbaserat förhållningssätt till den lokala samfälligheten. Individer och grupper ses inte enbart som målgrupper, utan utgör dessutom resurser i arbetet genom att aktivt engageras som ledare och förmedlare av kunskap i verksamheten, särskilt gällande programaktiviteter. Ett modernt bibliotekssystem som Quria utvecklas för att stödja dessa processer.
Quria – ett LSP för framtiden
Sammantaget ska morgondagens bibliotekssystem stödja såväl traditionella som nya uppgifter. Det ska dessutom vara skalbart och effektivt genom att ha ett attraktivt, användarvänligt och responsivt gränssnitt.
Norden är inte tillräcklig som bas för att ta fram, utveckla och underhålla ett modernt system. En LSP, Library Service Platform, bör utvecklas för distribution världen över och samtidigt vara funktionellt och verksamhetsanpassat nationellt. Det krävs massiva investeringar på kort och lång sikt för att skapa en sådan plattform för bästa möjliga utväxling och utveckling.
Bibliotek som går in ett samarbete med en leverantör ska kunna lita på att leverantören tar ansvar för utveckling oberoende av förändringar, såväl tekniska som verksamhetsorienterade på marknaden. Leverantören ska vara en garant för stabilitet, hållbarhet och utveckling – det är leverantörens överlevnadsstrategi. Därigenom kan bibliotek lita på att deras service till sina användare över tid innebär högsta möjliga funktion och kostnadseffektivitet.
